- Djurhållning
- Ekologi och naturvård
- Hälsa och boende
- Kemikalier
- Mat
- Miljöfarlig verksamhet
- Miljö
- Energi- och klimatrådgivning
- Trafik, luft och buller
- Fråga miljönämnden
- Luftkvalitetsmätning
- Nio saker att göra för att förbättra luften
- Luftföroreningar
- Ingående om mätningarna
- Gatumätning kvävedioxid
- Gatumätning partiklar (PM10)
- Svaveldioxid-Takmätning-senaste 24 h
- Kvävedioxid-Takmätning-senaste 24 h
- Ozon-Takmätning-senaste 24 h
- Svaveldioxid-Takmätning (senaste veckan)
- Kvävedioxid-Takmätning (senaste veckan)
- Ozon-Takmätning (senaste veckan)
Lyssna
Gatumätning kvävedioxid
Via länken här nedanför kan du se vilka resultaten är just nu. Miljökvalitetsnormen bygger på medelvärden för en timme under ett dygn och resultaten som visas här är inte medelvärden.
Olika förhållanden, t ex problem med mättapparaturen eller andra oförutsedda händelser, kan göra att mätresultaten blir felaktiga. Det innebär att alla resultaten från direktmätningarna är preliminära.
Direktvisning kvävedioxidhalt på Sandviksgatan
Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid (NO2)
- 40 µg/m³ luft som årsmedelvärde, får inte överskridas
- 60 µg/m³ som dygnsmedelvärde, får överskridas högst sju dygn per år
- 90 µg/m³ som timmedelvärde, får överskridas högst 175 timmar per år
Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxidhalt i luft i Luleå har hittills klarats. Tidvis kan uppmätta timmedelvärden överstiga 90 µg/m³ men eftersom överskridande av miljökvalitetsnormen gällande timmar får ske 175 timmar per år, så klaras även miljökvalitetsnormen för timmedelvärde.
Kväveoxider (NOx)
Kväveoxider kan delas in i kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO2). Kvävemonoxid är en färglös, luktfri gas. Kvävedioxid är guldbrun och har en irriterande lukt. Det är framför allt kvävedioxid som är hälsofarlig. Hälsoproblem kan uppstå vid halter under gällande gränsvärden. En grov uppskattning tyder på att 200 000 till 300 000 människor i Sverige, både boende och på arbetsplatser, utsätts för kvävedioxider som överstiger gällande gränsvärden.
Jämte svaveldioxid är kväveoxidutsläppen den största orsaken till försurningen. Vid nästan all form av förbränning bildas kvävemonoxid, dels ur luftens syre och kväve och dels från kväveinnehållet i bränslet. I luften reagerar kvävemonoxid med mer syre och bildar kvävedioxid.
Den övervägande delen av kväveoxiderna i luften kommer från trafiken, men även värmepannor och vissa industrier bidrar. En stor del av det kväve som faller ner över oss kommer ifrån utlandet. Våra kväveutsläpp påverkar i sin tur andra länder. Genom införandet av katalytisk avgasrening för personbilar har kvävedioxidhalterna minskat i de flesta tätorter.
Effekter av kvävedioxid
Kvävedioxid har liksom svaveldioxid sin huvudsakliga verkan på andningsorganen. Vid låga halter ökar luftvägsreaktiviteten, vilket kan förstärka symptomen framför allt hos astmatiker vid exempelvis samtidig inandning av kall luft, pollen eller vid ansträngning. Astmatiker och barn är särskilt känsliga och kan påverkas akut vid halter på 200-500 µg/m³.
Genom att kvävedioxid kan spridas via blodet påverkas även andra organ i kroppen. Kvävedioxid minskar även motståndskraften mot t ex infektionssjukdomar. Kväveoxider anses även medverka till att cancerframkallande nitrosaminer bildas.
Inversion i Luleå 16 januari 2009
