- Djurhållning
- Ekologi och naturvård
- Hälsa och boende
- Kemikalier
- Mat
- Miljöfarlig verksamhet
- Miljö
- Energi- och klimatrådgivning
- Trafik, luft och buller
- Fråga miljönämnden
- Luftkvalitetsmätning
- Nio saker att göra för att förbättra luften
- Luftföroreningar
- Ingående om mätningarna
- Gatumätning kvävedioxid
- Gatumätning partiklar (PM10)
- Svaveldioxid-Takmätning-senaste 24 h
- Kvävedioxid-Takmätning-senaste 24 h
- Ozon-Takmätning-senaste 24 h
- Svaveldioxid-Takmätning (senaste veckan)
- Kvävedioxid-Takmätning (senaste veckan)
- Ozon-Takmätning (senaste veckan)
Lyssna
Svaveldioxid (senaste veckan)
Värdena från mätningarna finns också i tabellform.
Miljökvalitetsnorm för svaveldioxid (SO2)
- 100 µg/m³ luft som dygnsmedelvärde, får överskridas högst sju dygn/år
- 200 µg/m³ som timmedelvärde, får överskridas högst 175 timmar per år
Mätresultaten
Svaveldioxidhalterna ligger i medeltal kring 1-3 µg/m³ under vintern, vilket är mycket lågt. Miljökvalitetsnormerna överskrids aldrig.
Svaveldioxid (SO2)
Svaveldioxid är en färglös gas med stickande lukt vid höga halter. Svaveldioxiden bildar svavelsyra tillsammans med vatten och syre i atmosfären, vilket orsakar det sura regn som försurar mark och vatten. Svaveldioxid och svavelsyra ger direkta skador på skogar och växter, korrosion av metaller och andra material.
Många fossila bränslen som kol, olja och naturgas innehåller svavel. Vid förbränning omvandlas svavlet till svaveldioxid. Den övervägande andelen av svaveldioxiden i atmosfären kommer från värmepannor och kraftverk, där man eldar med fossila bränslen, trafiken (dieselbilar och fartyg) samt industrin.
En stor del av de svavelföroreningar som faller ner över oss kommer ifrån utlandet. Våra svavelutsläpp påverkar i sin tur grannländerna. Halterna av SO2 har glädjande nog minskat stadigt sedan 70-talet.
Effekter av svaveldioxid
Hälsoeffekter av svaveldioxid har observerats på andningsorganen främst hos speciellt känsliga grupper, t ex astmatiker. Det är främst de övre luftvägarna som påverkas av svaveldioxid. Kortvariga perioder med höga halter av SO2 kan leda till ökat luftvägsmotstånd på grund av att de fina luftrören dras samman. En förhöjd förekomst av luftvägsinfektioner och bronkit hos barn har påvisats i områden med förhöjda SO2 halter.
WHO bedömde 1987 att de lägsta långtidsmedelvärden av svaveldioxid och sot som har förknippats med luftvägseffekter på barn och vuxna är ca 100 µg/m³. Senare studier indikerar att effekter kan uppkomma även vid lägre halter vid långtidsexponering. Vid exponering för 250 µg/m³ under ett dygn, d v s korttidsexponering, och vid samtidig exponering för partiklar i samband med smog- eller inversionsepisoder, kan personer med akuta och kroniska lung- eller hjärtsjukdomar få andningsbesvär, hosta och ökat luftvägsmotstånd.
