


Genom kontakter med sociala organ, anhöriga eller vårdinrättning kan gode mannen hjälpa huvudmannen få en bättre bostad, hemhjälp eller bättre vårdform. Samarbete med kontaktpersoner inom socialtjänst, omsorgsverksamhet och försäkringskassa är naturligtvis viktiga i de fall där sådana stödpersoner finns förordnade.
Huvudmannens behov av sociala kontakter, fritidsverksamhet och annan rekreation måste också uppmärksammas av den gode mannen. Personliga kontakter mellan gode mannen och hans huvudman bör naturligtvis förekomma men behovet av detta kan variera från fall till fall. Tanken är inte att gode mannen skall agera kontaktperson, städhjälp och liknande utan den gode mannen skall se till att någon annan anlitas för att göra detta (ex söka kontaktperson och hemtjänst via socialförvaltningen).
I personlig omvårdnad ingår även skyldigheten för en god man att se till att huvudmannens ekonomiska medel blir använda till hans uppehälle, utbildning och nytta i övrigt.
Principen är att det är huvudmannen själv som skall avgöra hur han vill använda sina medel. Om huvudmannen är gravt utvecklingsstörd, svårt dement eller liknande får naturligtvis den gode mannen i praktiken större utrymme att dirigera sådana frågor. Som en följd blir då även ansvaret större. Det bör uppmärksammas att det inte varit lagstiftarens mening att gode män skall snåla med huvudmannen egna medel utan den gode mannen skall se till att dessa kommer till praktisk nytta för huvudmannen.