Tjäder 2002

Tjäder (Tetrao urogallus)

Kännetecken: Störst av skogshönsen. Tuppen svart med bröstpartiet grönglänsande, ryggens bakre del gråaktig och vingarna brunaktiga. En vit fläck på vingens framkant. Något vitspräcklig på buksidan. Hönan brunspräcklig med rostbrunt bröstparti. Stjärten hos bägge könen rundad. Benen fjäderklädda ner till foten.

Förekomst: Tjädern trivs bäst i stora gamla barrskogsområden med myrstråk, mindre hyggen och andra öppningar. Väsentligt för tjädern är riklig förekomst av blåbärsris och odon. Den förekommer i glesa, men periodvis rikligare bestånd från nordligaste Lappland ner till norra Skåne. I fjälltrakterna kan den om sommaren anträffas uppe i björkskogsregionen. Finns ej på Gotland. Övernattar i regel uppe i träden.

Föda: Sommartid gröna växtdelar, starrfrön, skogsbär m.m. På sensommaren ofta aspblad. Vintertid främst tallbarr och små tallkottar. Tupparna ses ofta i mindre flockar beta barr uppe i kronorna på äldre tallar. Hönorna hålls då för sig, oftast i yngre och tätare tallbestånd.

Fortplantning: Spelplatserna normalt belägna i gammal barrskog, vid myrkanter och bergknallar. Det trollska spelet hörs högst ett par hundra meter. Hönorna kommer till spelplatsen för parning i slutet av april början av maj. De 6 — 8 äggen är gulvita med bruna prickar. Boet i regel invid någon buske, stubbe el d. Ofta i kanten av ett hygge.