Arvid Mobergs 50-tals Luleå

Arvid Moberg var född i Boden. Efter realexamen hade han anställning vid bank. Han idkade sedan språkstudier i Tyskland 1922-23.

År 1924 kom han till Norrbottens-Kuriren, där han med avbrott för utlandsvistelse för studier och journalistisk verksamhet i Paris 1926 och London 1927 tjänstgjorde till pensioneringen.
Han blev redaktionssekreterare 1937 och andre redaktör 1955. Då han pensionerades 1965 hade han 42 års tjänstgöring som journalist.

Vid sidan om den ordinarie anställningen har Arvid Moberg skrivit en mängd artiklar och gett ut böcker. Hans specialintressen var järnvägar, brandförsvar, Luleå stads historia och Arktis, i synnerhet Spetsbergen som han besökt inte mindre än ett dussintal gånger, senast 1975, då han inbjöds av Norska Polarinstitutt i Oslo. Hans kunskaper om Spetsbergen nådde internationell ryktbarhet.

I augusti 1957 ledde Arvid Moberg det slutliga "avstädandet" av andrélägret på Vitön. De fynd som då gjordes finns i en särskild monter på Andrémuseet i Gränna.

Till hans främsta litterära produktion hör boken "Fångstmäns land", en skildring från Spetsbergen. Han har också utgett "100 år i Norrbotten" och en historik över brandförsvaret i Luleå "Fågel Fenix" för att nämna en del.

Redaktör Moberg tillhörde Frimurarorden, ordenssällskapet W 6, Luleå Rotaryklubb, Humanistiska föreningen, Föreningen Norden, Svenska Järnvägsklubben, Norrbottens museiförening, Brand-försvaret i Luleå, Filateliförbundet/I 19, Sveriges författarförbund, Svenska polarklubben, Norsk polarklubb med flera.

1972 promoverades han av samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet till hedersdoktor.

Ulf Lidhammar, Norrbottens-Kuriren den 6 september 1986.

Invigning av Bergnäsbron 6 juli 1954, närbild av prins Bertil.

Prins Bertil i samband med invigningen av Bergnäsbron. I Norrbottens-Kuriren framgår att "Till ackompanjemang av vrålet från reaplan, regementsmusik, hurrarop, tutande ångvisslor och smattret från fladdrande blågula dukar klippte prins Bertil av det blågula band som spärrade brobanan.".
Tid: 6 juli 1954.

Vy mot kv Gamen efter Skeppsbrogatan, till höger Ruuths tryckeri och till vänster ett av de s k jägarhusen som uppfördes åren 1899-1900.
Tid: 1959

Kvarteret Mården, år 1951. Det så kallade Oxehufvudska huset i hörnet Timmermansgatan-Magasingatan.

Det s k Oxehufvudska huset i hörnet Timmermansgatan-Magasinsgatan, kv Mården. Det uppfördes i början av 1850-talet av danska vice konsuln och handlanden Henrik August Benckert (1821-1870) från Stockholm. På den vänstra gavelns tak uppfördes 1886 ett torn som numera återfinns på Storgatan under namnet Gula paviljongen. Huset har också kallats Oxehufvudska efter spanska vice konsuln Christian Oxehufvud (1858-) som köpte fastigheten 1888. Byggnaden revs sommaren 1979.
Tid: 1951

Tornhus i hörnet Kyrkogatan-Köpmangatan, kvarteret Orren, år 1951.

Ett av stadens tornhus i hörnet Kyrkogatan-Köpmangatan, kv Orren. I hörnet hade fotografen Yngve Gerdin (1910-1992) sin ateljé. Han kom ursprungligen från Nedertorneå och öppnade fotoateljé i Luleå 1935.
Tid: 1951

Kvarteret Råttan tidigt 1950-tal, interiör från Missionshuset.

Interiör från Missionskyrkan, Skeppsbrogatan 40, kv Råttan. Vid invigningen skrev pressen att bönelokalen var stor, ljus och påminde om Sjömanskapellet, med den skillnaden att Missionskyrkan var dubbelt så stor.
Tid: tidigt 1950-tal

Vy över kvarteret Hackspetten mot kyrkan, tidigt 1950-tal.

Vy över kv Hackspetten.
Tid: tidigt 1950-tal

Senast publicerad av: Kerstin Öqvist

Luleå kommun, 971 85 Luleå, växel 0920-45 30 00 | webbredaktionen@lulea.se

Lördag 11 Februari

Genvägar

Kontaktuppgifter

Luleå kommun
Stadsarkivet
Rådstugatan 11
971 85 Luleå
Besöksadress:Stadshuset
Telefon:
0920-45 32 77
0920-45 52 87
0920-45 52 47
0920-45 32 79
E-post till stadsarkivet
Öppettider:
Måndag - fredag 9-16
Lunch 12-13

Hitta direkt

Bra länkar

Språkhjälp

Har du svårt att förstå vissa ord på webbplatsen eller vill du få det översatt till annat språk? Markera ordet och välj språk.
Hjälp