
- 3 november 2006 -

I juli månad 1906 startade Luleå Järnverk i Karlsvik sin verksamhet. Intressen ville sammanföra de norrbottniska råvarorna malm och träkol för att starta tackjärnsproduktion. Malmen transporterades från Malmberget till Gammelstad och därifrån på en smalspårig räls till järnverket. Fr v syns masugnsbyggnaden, ångpannehuset, maskinhuset och anrikningsverket. På området uppfördes bostäder för de anställda. Hälsovårdsnämndens inspektör konstaterar 1907 att: boningshusen voro fulla af ohyra och smuts samt på en del ställen otillräckliga. Butiken för handeln med matvaror var äfven i ett mycket dåligt skick.
Industrin sysselsatte mellan 150 och 200 personer men upphörde samma år som vykortet postades. Kortet är inte daterat men poststämplat i Notviken den 11 april 1925.
Adressat: "Familjen K Almqvist, Bostad 194, Kiruna"
"En glad påsk önskar vi eder alla. Vi undra om ni äro friska efter som ni ej skriver. Vi äro ju någorlunda kry endast barnen äro förkylda utav vårslasket. Kära Hälsningar Engströms."
- 28 oktober 2006 -

I december 1898 fattade kyrkostämman i Luleå beslutet att uppföra en nytt skolhus i sten. Drygt ett år tidigare hade stämman beslutat att köpa tomt i kvarteret Kalven. Staden hade vuxit kraftigt under 1890-talet och Västra skolan som invigdes 1880 var otillräcklig. Östra skolan, på vykoret, började att byggas 1899 i byggmästaren och sundsvallsbon C J Björklunds regi. Den tog två år att bygga och kostade 300 000 kronor. Den 2 september 1901 höll kyrkoherde Otto A Wester invigningstalet. Ovanför huvudingången, på vykortet som två prickar, finns två medaljonger som utfördes av bildhuggaren Oskar Berg (1839-). De föreställer den schweiziska pedagogen Heinrich Pestalozzi (1746-1827) och den svenska pedagogen Torsten Rudenschöld (1798-1859).
Avsändaren "M Stenhagen" var fröken Fredrika Magdalena Stenhagen (1839-1922), född och uppvuxen i Luleå stad. Hon var "oäkta" dotter till handelsmannen Carl Fredrik Stenhagen och pigan Fredrika Nilsdotter. Han hade sin fastighet i nuvarande stadsparken, mittemot Stadshotellets entré. Huset eldhärjades 1876 och brann ned 1878. På samma ställe drogs den numera försvunna Torggatan. En son till handelsmannen kallades skämtsamt för "stengärsgål´n". Fröken Stenhagen kallades Malena och var s k bodjungfru hos handelsmannen Benjamin Hahn under 1860-talet. Som ogift och barnlös kände hon sig kanske övergiven när hon satt och skrev detta vykort på sin 63-årsdag.
Adressat: "Fru Emmy Nordenström, Södra promenaden 9, Norrköping"
"Luleå den 22/12 1902
En glad och treflig jul och ett välsignelserikt godt nytt år! Tillönskas af M.Stenhagen."
- 21 oktober 2006 -

Avsändaren anlände med Rederi AB Svea, s k Sveabolaget, och deras kustångare Ragne. Eftersom avsändarens adress var "Konstutställningen Luleå" kan man förmoda att han hade något utställningsuppdrag. Utställningen var en del av firandet av Luleå stads 300-årsjubileum. Jubileumsfirandet pågick under perioden 2 - 31 juli och var koncentrerad till tre områden; Gültzauudden, området kring läroverket och Norra hamnplan. I den s k "språklådan", d v s äldsta delen av nuvarande Gymnasiebyn och f d läroverket, var konstutställningen inrymd. För att framhäva konstverken köptes en grå väv, tillverkad av pappersmassa och jute, från utställningen i Östersund 1920. Den spändes upp på väggarna som fond. Totalt innehöll utställningen 253 målningar, teckningar och etsningar samt 36 skulpturer. Anordnare och föreståndare för konstutställningen var konstnären Anton Genberg.
På vykortet syns delar av stadsparken och domkyrkan. I den stora byggnaden till höger finns i bottenvåningen Elektriska Aktiebolaget Fram och Luleå Begrafningsbyrå. I de övre våningarna hade Centralhotellet sina rum. Byggnaden finns fortfarande kvar, men 1936 förstördes den delvis av en brand. I nästa byggnad finns Aktiebolaget Carl Brandfors Järn & Maskinaffär.
Adressat: "Herr Per Malmsten, Lund, Åre."
"Luleå 29/6 1921
Hur mår du? Vi må bra! Ljust dygnet om! Jag kom hit den 23/6 med båten ´Ragne´. Härlig resa över havet. Pappa och jag äro här mamma i Stockholm, Ruth i Enköping. Hälsningar från Bertil.
Skriv! Adressen: Konstutställningen Luleå."
- 14 oktober 2006 -

Det här är en av de äldsta, eller kanske det äldsta, flygfotografiet över Luleå. Det kan senast vara fotograferat i maj 1920. I april 1920 företogs flygningar i Luleå med de engelska piloterna Kenneth Saunders, Hamilton Younell och Henderson. Men dessa övningar skedde på isen och vykortet visar ett Luleå utan is. Dessutom är kortet taget av marinens flygväsen och nämnda piloter tillhörde en privat flygbolag. Året innan hade världens första dagliga flyglinje öppnats mellan Berlin och Weimar.
Förmodligen var "farbror Oskar" anställd på fartyget s/s Matar med A.Schleg som kapten. Åtminstone är det enda fartyget som lämnade Luleå vid 16-tiden den 1 juni. Fartyget kom från Rotterdam och var destinerat till samma ort.
Adressat: "Flickan Irma Karlsson, Katarina Bangata 33 III, Stockholm (Söder)"
"Luleå den 1-6-1920
Goddag lilla fästmön!
Vi kom i går in hit det var mycke is att gå igenom men nu äro vi här och i em kl.4 avgår vi till Immingham England. Många kära hälsningar till eder alla hemma från farbror Oskar."
- 7 oktober 2006 -

Vy från stadshotellet mot Norra långkajen i Norra hamn. I bakgrunden, till vänster, syns Gültzauudden. I detta område, med magasin och kajanläggning, har det funnits bryggor sedan stadens flyttning från Gammelstad. Och under 1700-talet fanns här Norra tullen. Vid vattnet finns numera Norrbottensteaterns byggnad, som till utseendet minner om de numera rivna hamnmagasinen som uppfördes på platsen under 1920-talet.
Adressaten Svea Röckner (1867-1939) arbetade uppenbarligen på tidningen Norrbottens-Posten i Piteå. Den hade startat sin verksamhet redan 1847, men skulle upphöra 1916. Svea skulle fylla 33 år den 5 juni och två av hennes systrar hade skickat en present till henne. Förutom systrarna Nora (1868-1932) och Valborg (1878-1942) fanns även Maria (1859-1937), gift Lundmark, och Edla (1876-1952). Sistnämnda syster drev en egen fotoateljé i Luleå under 1900-talets första decennium.
Vykortet är poststämplat i Luleå den 3 juni 1903.
Adressat: "Fröken Svea Röckner adr. Norrb. Posten"
"Kära Syster! De hjärtevarmaste lyckönskningar sändes di på din högtidsdag! Allt hjärtligt godt önskas dig. Du får endast denna vy nu - lådan kommer i morgon torsdag. Må nu så godt! Många kära hälsningar till dig och alla från dina systrar Nora och Valborg."
- 30 september 2006 -

Vy över egendomen Tuna, Mjölkudden. Omkring 1901 köpte Erik Persson Lundgren (1861-1911) jordbruksfastigheten Tuna. Förutom driften av jordbruket öppnade han ett café där det serverades våfflor och i bersån anordnades ibland danser. Både Lundgren och hans fru Rosa Maria f Hansson (1875-1912) avled tidigt och lämnade nio barn efter sig. År 1914 såldes byggnaden till IOGT och marken till Luleå stad. Under första världskriget arrenderade Luleå stad ut marken i små lotter för potatisodling. IOGT fortsatte med danser och anordnade möten. Men till slut fanns inget behov av byggnaden och den brändes ned 1966. Numera finns här Tunaskolan.
Adressat: "Högädla Fru Doktorinnan Sigrid Rudelius Åtvidaberg"
"Den 6/8 1902
Mottag mina hjärtliga gratulationer på födelsedagen och tillåt mig höja ett lefve för Lillil. Ja lefve hon! Hurra, hurra, hurra, h-u-r-r-a!! Jag o S. skola nu gå till militäröfningarne, som hvarje dag räcka 3 timmar förutom 3 timmar läsning om dagarne. 3 gå. var jag på militärisk utmarsh till ofvanligande ställe. Hjärtliga hälsningar till morbror!"
- 23 september 2006 -

Rakt fram en malmlastningskran som kallades Frejakranen. Den uppfördes 1901 och fick sitt namn efter bolaget som ägde kranen - Bergverksaktiebolaget Freja. Kranen hade en 110 meter lång arm och var 39 meter hög. Den övergick i LKAB:s ägo och revs under 1960-talet. Till vänster om kranarmen syns SJ:s betjäningshus på nuvarande Malmudden med Skurholmfjärden i bakgrunden. De uppfördes i början av 1920-talet och när uppbyggnaden av Malmudden påbörjades 1947 var de i vägen och fick flyttas. För hand och med hästspel flyttades byggnaderna närmare Svartöstaden. Det var t o m så att lägenheterna fick vara fullt möblerade och eftersom flytten gick långsamt fungerade även vatten och el under resan.
Adressat: "Gerhard Anjou, Dalham, Sundborg, Dalarna"
"Luleå d. 16/9-1910
Vi äro här i dag, ha nyss kommit hit. Det är vackert väder, men litet blåsigt. Skola nu ut och se på staden.
Hälsn. Pappa, Frede och Putte. Din Mamma"
- 16 september 2006 -

Riksbankshuset i korsningen Storgatan - Kyrkogatan. Från början hade huset en skär ton men inför stadens 300-årsjubileum 1921 målades byggnaden vit. När huset invigdes 1902 hade Riksbanken redan haft verksamhet i Luleå sedan 30 år tillbaka. Från 1877 och till den nya byggnaden invigdes hade riksbanken kontor i korsningen Storgatan - Rådstugatan. Denna fastighet övergick i maj 1905 i Luleå Sparbanks ägo. Detta hus revs 1949 för att ge plats åt modernare boklokaler. I byggnaden på vykortet fanns under 1920-talet både telegraf och post (till och med 1925) och riksbanksdirektören hade sin tjänstebostad i bankbyggnaden.
Adressat: "Kand. Gustaf Dahl, Vrigstad"
"Luleå d. 24/6 1916
I går träffade jag en Ringius i Piteå som var om möjligt mindre än den andra men med samma röst - Hej! Einar"
- 9 september 2006 -

Vy mot Södra hamn och hamnpiren. Södra hamn kan räkna sitt födelseår från 1901 då hamnspåret började byggas. År 1904 var hamnpiren, hamnspåret och långkajen byggda och 1905 stod lyftkranen på plats. Två år senare byggdes varuskjul på piren. Allt detta innebar en gradvis förflyttning av godstrafiken från den norra till den södra hamnen. Härifrån kunde luleborna åka med passagerarbåt till Stockholm fram till i början av 1950-talet.
T v om piren ligger hjulångaren Haparanda, byggd 1894 vid Bergsunds mekaniska verkstad i Stockholm. Hon såldes till Finland 1936, men hamnade sedermera åter i stockholmstrakten. Haparanda var troligen Sveriges sista hjulångare i trafik.
Adressat: "Fröken Blända Öberg, Södergatan 14, Helsingborg"
"Luleå den 20/6 1923
Kära Blända jag har sjungit en glader sjöman för Far.
Stina"
- 2 september 2006 -

Kortet är skickat från Berta Charlotta Öman (f 1858) till sin dotter Amalia Fredrika Elisabet (f 1891). Den förstnämnda var gift med Nils Gustaf Ringstrand (1863-1935) som vid denna tidpunkt var chef för Mo och Domsjö aktiebolag. År 1916 räknades han som den främsta kännaren av norrländska skogsförhållanden.
Vykortet föreställer landshövdingens residens vid Residensgatan och är taget från Västra skolan. I år fyller Luleå 150 år som residensstad - den 25 juni togs tjänstelokalerna i bruk. Nämnda N G Ringstrand kom att åren 1920-21 och 1923 att vara tillförordnad landshövding i Norrbotten. Men hade även samma befattning i Västerbotten åren 1918-1919, 1923-1931.
Vykortet är inte daterat men poststämplat i Luleå den 25 juli 1903.
Adressat: "Lisa Ringstrand, Umeå"
"Vi ha´ mycket trefligt här, äro tillsammans med Tillys från Sk-å [Skellefteå]. Vackert väder. Fundera på att fara med ångbåt hem. Helsningar till er alla. Din mammis"
- 26 augusti 2006 -

Vy över övre bangården på Svartön från viadukt nr 2. Till vänster syns maskinhuset till Elevatorn som låg vid vattnet. Elevatorn var första malmlastningsanordningen och byggd under åren 1887-1888. Anordningen bestod av en hydraulisk hiss som tog två järnvägsvagnar i taget upp till själva lastbryggan, varifrån malmen tömdes direkt i fartygens lastrum. Bortom maskinhuset skymtar LKAB:s kontorsbyggnad.
I förgrunden syns en av nämnda firmas skopkranar. Denna av märket Bucyrus och tillverkad i USA. Den drevs med ånga från en maskin som var placerad under kranen och förflyttades på utlagd räls. Här lastar den malm från malmupplagen.
Adressat: "Herr Thure Stanley, Köpmangatan 9, Stockholm"
"Luleå den 11-1-15
Här sjunger nordens fåglar så örsnibbarna blir röda och den bild som visas på framsidan som på järnvägsspråk kallas Jäfel-ön. Där är det inte gått att vara många. H. vår Erik"
- 23 juni 2006 -

Kortet är skickat från Berta Charlotta Öman (f 1858) till sin dotter Amalia Fredrika Elisabet (f 1891). Den förstnämnda var gift med Nils Gustaf Ringstrand (1863-1935) som vid denna tidpunkt var chef för Mo och Domsjö aktiebolag. År 1916 räknades han som den främsta kännaren av norrländska skogsförhållanden.
Vykortet föreställer landshövdingens residens vid Residensgatan och är taget från Västra skolan. I år fyller Luleå 150 år som residensstad - den 25 juni togs tjänstelokalerna i bruk. Nämnda N G Ringstrand kom att åren 1920-21 och 1923 att vara tillförordnad landshövding i Norrbotten. Men hade även samma befattning i Västerbotten åren 1918-1919, 1923-1931.
Vykortet är inte daterat men poststämplat i Luleå den 25 juli 1903.
Adressat: "Lisa Ringstrand, Umeå"
"Vi ha´ mycket trefligt här, äro tillsammans med Tillys från Sk-å [Skellefteå]. Vackert väder. Fundera på att fara med ångbåt hem. Helsningar till er alla. Din mammis"
- 17 juni 2006 -

Vy över övre bangården på Svartön från viadukt nr 2. Till vänster syns maskinhuset till Elevatorn som låg vid vattnet. Elevatorn var första malmlastningsanordningen och byggd under åren 1887-1888. Anordningen bestod av en hydraulisk hiss som tog två järnvägsvagnar i taget upp till själva lastbryggan, varifrån malmen tömdes direkt i fartygens lastrum. Bortom maskinhuset skymtar LKAB:s kontorsbyggnad.
I förgrunden syns en av nämnda firmas skopkranar. Denna av märket Bucyrus och tillverkad i USA. Den drevs med ånga från en maskin som var placerad under kranen och förflyttades på utlagd räls. Här lastar den malm från malmupplagen.
Foto: Okänd.
Adressat: "Herr Thure Stanley, Köpmangatan 9, Stockholm"
"Luleå den 11-1-15
Här sjunger nordens fåglar så örsnibbarna blir röda och den bild som visas på framsidan som på järnvägsspråk kallas Jäfel-ön. Där är det inte gått att vara många. H. vår Erik"
- 10 juni 2006 -

Storgatan vid korsningen Kyrkogatan. Till höger syns delar av K G Åkerlunds Eftr. Våren 1886 kom makarna Karl Gustaf och Karolina Josefina Åkerlund till Luleå och startade en affär. Hustrun avled redan 1891 och Karl Gustaf flyttade med barnen till södra Sverige året efter. Affärsrörelsen såldes till Carl Ludvig och Isak Wilhelm Thurfjell. Den sistnämnde hade sedan november 1891 arbetat hos Åkerlunds som handelsbiträde. Karl Gustaf var engagerad i religiös verksamhet och hade studerat vid Betelseminariet åren 1879-1883. Han återkom till Luleå och var predikant här under åren 1909-1912.
År 1953 köps K G Åkerlunds Eftr av Lindgrens Manufaktur och Herrkonfektion. Fastigheten rivs sommaren 1975 för att lämna plats åt SAS-hotellet, numera Quality Hotel.
Adressat: "Gymnastikdirektör Fröken E.Welander, Skillingaryd"
"Luleå 4/8 13
Kära, snälla fröken! Så lyckat kortet blev och så vänligt av Er att sända mig det till en kär erinran om Er! Signe Laursen är ännu hos mig och vore ´gyselig glad´ säger hon, om hon kunde fåt ett exemplar, då givarinnan så helt tog hennes hjärta. Här ha vi levt i tropisk värme och mojat oss värre. Från Ebba Schultz lika lite som från herr Nyberg har jag hört något. De måtte ingått ett tystnadsförbund. Tillgivnast E"
- 3 juni 2006 -

Till vänster Lignellska stenhuset i korsningen Trädgårdsgatan - Skeppsbrogatan. Byggnaden uppfördes 1899-1900 av Anders Lignell (1852-1901). Han var redaktör vid Norrbottens-Kuriren åren 1884-1897 och sedermera vid Luleposten och Gellivarebladet, alla utgivna i Luleå. Här finns numera ett äldreboende.
Efterföljande stenhus uppfördes samma år som Lignellska, men av Byggnadsaktiebolaget Luleå. I senare tid kallades nämnda byggnader för Jägarhusen, eftersom skogsbolag hade sina kontor här. Bland annat hade Svenska Cellulosa AB sitt förvaltningskontor i Lignellska huset.
Till höger skymtar delar av läroverkets gymnastikbyggnad i hörnet Skeppsbrogatan - Tullgatan. Byggnaden uppfördes 1888 och revs sommaren 1945.
Adressaten var född 1887 i Sundsvall och dotter till handlanden Carl Jacobson i nämnda stad. Vykortet är inte daterat av "Figge", men poststämplat i Luleå den 10 oktober 1903.
Adressat: "Fröken Lisa Jacobson, bostad Herr Carl Jacobson Sundsvall""
"Helsning från farbror Figge."
- 27 maj 2006 -

Det här motivet är inte taget av stadens etablerade fotografer. I stället har amatörfotografen Ruben Dürango stått i Norra hamn och riktat kameran mot stadshotellet. Kortet har tydligen intresserat en vykortsförsäljare och givits ut av Marie Åhrströms förlag i Luleå. Tyvärr anges inte fotografen på vykortet, men tack vare Helmer Widlunds samlade av fotografier återfinns både negativ och information om fotografen i stadsarkivets samlingar.
Till höger syns Bankaktiebolaget Stockholm Öfre Norrlands byggnad i hörnet Rådstugatan - Storgatan. Byggnaden som uppfördes omkring 1903 ritades av riksdagshusets arkitekt Aron Johansson. Av samtiden ansågs huset inte harmoniera med stadshotellet. Det är numera i Luleå kommuns ägo och ombyggt till bostäder.
Foto: Handlarbiträde Ruben Dürango.
Adressat: "Fröken Gertrud Andrén, Stockholm, Ångf Ägir, Kungshamn"
"Luleå d. 27.8.09.
Kära lilla Gertrud! Will nu sända en helsning härifrån - Här är mycket trefligt må lilla Gert tro - Här finns mycket vacker skog som jag tror lilla Gert skulle tycka bra om - Jag hör af Mammas bref att lill Gert har varit hos dkt. Hoppas nu att Gert blir rigtigt kry - Helsa så hjertligt till Mamma och tack för brefvet - Mycket glad blef jag åt det och likaså för kortet öfver små töserna - Jag tycker ni se så rara ut - Har ni er lilla stuga kvar på backen? När jag kommer till Sthlm då ha ni flyttat från landet, men ej tror jag att lill Gert o lill Ingrid längta till staden - eller hur? Tant Ellen längtar just ej heller till Sthlm för här så skönt, men jag får nog lof att resa snart - Nu farväl lill Gert. Helsa så hjertligt till lill Ingrid Pappa o Mamma - Äfven till Anna - Mest ändock lilla Gert sjelf helsar Tante Ellen. Tack för Gert viftade åt mig då jag reste. Jag så Gert så väl. Är det roligt fara i motorbåt? Jag är mycket ute o seglar - det är roligt."
- 20 maj 2006 -

Vy från Erikssonska stenhuset i hörnet Nygatan - Köpmangatan, mot Östra skolan. Det är vanligare att denna vy är fotograferad från kyrktornet. Längst till höger syns det hus som sedermera skulle inrymma Lindqvist Konditori ("Linkan") i hörnet Storgatan - Smedjegatan. Men det gamla trähuset ansågs otidsenligt och revs 1937 och det hus, som fortfarande finns kvar, uppfördes. Eftersom Storgatan var smal vid detta avsnitt kunde det nya huset uppföras bakom det gamla, vilket medförde att konditor Lindqvist kunde ha verksamheten igång under byggnationerna. Efter stadsbranden 1887 ville stadens styrande bredda Storgatan för att minska eldens spridning vid eventuell eldsvåda. Men först under 1950-talet revs de sista husen och gatan kunde få sin nuvarande storlek.
Adressat: "Fröken Gertrud Andrén, Stockholm, Ångf Ägir, Kungshamn"
"Luleå d 2/8 09
Kära lilla Gertrud! En hjertlig helsning sändes lilla Gertrud o Ingrid - Äfven till Pappa o Mamma - Helsa Mamma att jag skall snart skrifva bref till henne. Jag är nog litet bättre fastän mycket trött - Här är det vacker skog o härlig luft. Många helsningar från Tante Ellen."
- 13 maj 2006 -

- 6 maj 2006 -

- 29 april 2006 -

- 22 april 2006 -

- 15 april 2006 -

- 8 april 2006 -

- 1 april 2006 -

- 27 mars 2006 -

- 18 mars 2006 -

Storgatan mot residenset. Mellan trähuset till höger och det med putsat fasad går Nygatan tvärs över Storgatan. På vänster sida skymtar affärstexten: Knut Fredriksson. Han öppnade denna affär 1894 men gick fem år senare i konkurs och flyttade till Stockholm. Motivet är m a o taget tidigast 1894 och senast 1901.
Avsändaren anger en grundstötning i Tjuvholmssundet. I liggaren för Tjuvholmssundets signalstation och notis i Norrbottens-Kuriren framgår att malmångaren "Vesterland" gick genom sundet den 30 augusti klockan 10.45. I lasten fanns 6 400 ton malm. P g a strejkande styrning och drift på stenbotten fick hon skador, men reparerades av Victoria-bolaget. Kapten ombord på "Vesterland" var J Christiansson och lasten skulle till Rotterdam, Holland.
På vykortet har mottagaren med blyerts skrivit: "ank d 9. Kl. 9 f.m". Det innebär att kortet anlänt till Vänersborg, vid södra delen av Vänern, på högst fyra dagar. Dessutom är det utdelat på morgonen. Kanske herr Beckeman tyckte det var en prestation värd att notera.
Adressat: "Herr W.C.Beckeman, Wänersborg"
"Luleå den 5-9-09
Vid utgående från Luleå för en vecka sedan stötte på grund i Tjufholmssundet och äro klara att afgå imorgon förmiddag igen. Hjärtl. Hälsn. Knut"
- 11 mars 2006 -

Vy mot det år 1906 invigda Ebeneser efter Storgatan. Till vänster om Ebeneser syns "Fritz Olssons Urmakeri & Guldsmedsaffär" och bortom denna byggnad brandstationens slangtorn. Adressaten och kortskrivaren var systrar med efternamnet Mörtsell. Deras far var kapellpredikant i Malå, Västerbotten, och född i Mörttjärn, därav namnet. Hildur Mörtsell (1871-1958) utbildade sig till folkskollärare och arbetade ett tag i Luleå stad men flyttade sedermera till Uppsala.
Adressat: "Fröken Hanna Mörtsell, Stensele"
"Luleå den 26/11 08
Kära Syster! Innerligt tack för det brev och brevkortet i går. Du ser, jag är omöjlig i fråga om brevskrivning, men det går ej få tid därtill. Från och med i går och t.o.m. söndag ha vi nykterhetskurser här i Luleå, så vi ha ledigt från skolorna. Jag sitter just på byrån och skriver. Vi ha många framstående föreläsare här och mycket trevligt. Jag ska väl försöka åstadkomma ett brev snart. Tusende hälsningar! Syster Hildur"
- 4 mars 2006 -

Det är samma adressat som föregående lördag men annan avsändare, kanske det är maken till Sigrid som var föregående vykortskrivare. Här syns Storgatan där den korsas av Trädgårdsgatan. Bortom de snötyngda träden döljer sig landshövdingens bostad. Vykortet visar hur svårt det kunde vara att förmedla en vacker vinterdag med sol och gnistrande snö med dåtidens tryckteknik.
Adressat: "Fru Mathilda Arvidsson Carlsborg, Mariefred"
"13.7.17
Ursäkta vinterbilden denna årstid, men finner ingen annan af detta trädpark. Många gator prydas af björkalleer, så staden är mkt anslående, omgifven af vatten som den är. Vackra strandpromenader o skog ingen brist på. Jag föredrar vistas här mot landet. Hemmet ovanligt fint o vackert. Sigrid har stor förmåga att ordna alt på bästa vis, lugnt o stilla. Förtjusande väder o dito solnedgång, fullt dagsljus dygnet om. H I hälsningar"
- 25 februari 2006 -

Utsikt mot stadshotellet som ritades av stadsarkitekten K A Smith och invigdes hösten 1903. På kortet har avsändaren markerat stadshotellet och tillfogat texten "Här bo vi 3 tr. härlig utsigt." Kanske maken var anställd vid stadshotellet eftersom personalbostäderna fanns på vindsvåningen.
Adressat: "Fru Mathilda Arvidsson, Mariefred"
"Luleå 10 jan. 1915.
Käraste Moster,
Nu fast sent omsider får jag på de allra hjärtligaste tacka så mycket för det utmärkt trefliga täcket som tar sig så bra ut. Vi börja nu komma i ordning & få det alldeles förtjusande, rymlig & bekväm våning (varmt & skönt). Ute är det nu -17 gr. Känns ej så fasligt, tycker jag. Hjärtligaste hälsningar från både Sven & Mosters tillgifna Sigrid"