Fråga Olga - Luleå kommuns webbassistent
Länk till Luleå kommuns startsida
Senast uppdaterad: 2007-01-11

Vykort

Vykortet introducerades 1891 i Sverige, men de var tecknade fram till sekelskiftet 1900. Först då hade utvecklingen gjort att den fotomekaniska trycktekniken blivit billigare. Nu kunde fotografiska motiv tryckas till en billig penning och de förskönade vyerna i färg trängdes undan. Under de första åren på 1900-talet såg inte vykorten ut som idag.
Åren 1901-04 upptog adressfältet ena sidan och det fanns endast utrymme nedanför motivet att skriva hälsningar. Från 1905 infördes en delning mellan adressfält och skrivfält, i likhet med dagens vykort. När utrymme för text på motivsidan inte behövdes blev motivet större.
 
År 1901 uppskattades att postverkets inkomst av vykorten var över 1 miljon kronor. Under åren 1903-04 beräknas att det skickades 800 ton vykort, till antalet ca 7 miljarder, i hela världen. De flesta var främst intresserade av topografiska vykort och varje stad med självaktning måste kunna sälja motiv med bl a stadshotell, kyrka, huvudgata, bank, brandstation och park. Naturligtvis gäller detta även Luleå och bl a fotofirma Henny Tegström & Co producerade egna vykort. Det finns hundratals motiv över centrala Luleå från första hälften av 1900-talet.
I Luleå kommuns stadsarkiv finns en stor samling vykort och under perioden 25 februari - 3 november 2006 publicerades nedanstående vykort i Norrbottens-Kuriren.
Texterna är skrivna av kommunarkivarien Thomas E:son Åkerlund.

- 3 november 2006 -

Luleå järnverk.
Foto: Fotograf Henny Tegström, Luleå.

I juli månad 1906 startade Luleå Järnverk i Karlsvik sin verksamhet. Intressen ville sammanföra de norrbottniska råvarorna malm och träkol för att starta tackjärnsproduktion. Malmen transporterades från Malmberget till Gammelstad och därifrån på en smalspårig räls till järnverket. Fr v syns masugnsbyggnaden, ångpannehuset, maskinhuset och anrikningsverket. På området uppfördes bostäder för de anställda. Hälsovårdsnämndens inspektör konstaterar 1907 att: boningshusen voro fulla af ohyra och smuts samt på en del ställen otillräckliga. Butiken för handeln med matvaror var äfven i ett mycket dåligt skick.
Industrin sysselsatte mellan 150 och 200 personer men upphörde samma år som vykortet postades. Kortet är inte daterat men poststämplat i Notviken den 11 april 1925.

Adressat: "Familjen K Almqvist, Bostad 194, Kiruna"

"En glad påsk önskar vi eder alla. Vi undra om ni äro friska efter som ni ej skriver. Vi äro ju någorlunda kry endast barnen äro förkylda utav vårslasket. Kära Hälsningar Engströms."

- 28 oktober 2006 -

Nya folkskolehuset, nuvarande Östra skolan.
Foto: Okänd.

I december 1898 fattade kyrkostämman i Luleå beslutet att uppföra en nytt skolhus i sten. Drygt ett år tidigare hade stämman beslutat att köpa tomt i kvarteret Kalven. Staden hade vuxit kraftigt under 1890-talet och Västra skolan som invigdes 1880 var otillräcklig. Östra skolan, på vykoret, började att byggas 1899 i byggmästaren och sundsvallsbon C J Björklunds regi. Den tog två år att bygga och kostade 300 000 kronor. Den 2 september 1901 höll kyrkoherde Otto A Wester invigningstalet. Ovanför huvudingången, på vykortet som två prickar, finns två medaljonger som utfördes av bildhuggaren Oskar Berg (1839-). De föreställer den schweiziska pedagogen Heinrich Pestalozzi (1746-1827) och den svenska pedagogen Torsten Rudenschöld (1798-1859).
Avsändaren "M Stenhagen" var fröken Fredrika Magdalena Stenhagen (1839-1922), född och uppvuxen i Luleå stad. Hon var "oäkta" dotter till handelsmannen Carl Fredrik Stenhagen och pigan Fredrika Nilsdotter. Han hade sin fastighet i nuvarande stadsparken, mittemot Stadshotellets entré. Huset eldhärjades 1876 och brann ned 1878. På samma ställe drogs den numera försvunna Torggatan. En son till handelsmannen kallades skämtsamt för "stengärsgål´n". Fröken Stenhagen kallades Malena och var s k bodjungfru hos handelsmannen Benjamin Hahn under 1860-talet. Som ogift och barnlös kände hon sig kanske övergiven när hon satt och skrev detta vykort på sin 63-årsdag.

Adressat: "Fru Emmy Nordenström, Södra promenaden 9, Norrköping"

"Luleå den 22/12 1902
En glad och treflig jul och ett välsignelserikt godt nytt år! Tillönskas af M.Stenhagen."

- 21 oktober 2006 -

Delar av stadsparken och domkyrkan.
Foto: Okänd.

Avsändaren anlände med Rederi AB Svea, s k Sveabolaget, och deras kustångare Ragne. Eftersom avsändarens adress var "Konstutställningen Luleå" kan man förmoda att han hade något utställningsuppdrag. Utställningen var en del av firandet av Luleå stads 300-årsjubileum. Jubileumsfirandet pågick under perioden 2 - 31 juli och var koncentrerad till tre områden; Gültzauudden, området kring läroverket och Norra hamnplan. I den s k "språklådan", d v s äldsta delen av nuvarande Gymnasiebyn och f d läroverket, var konstutställningen inrymd. För att framhäva konstverken köptes en grå väv, tillverkad av pappersmassa och jute, från utställningen i Östersund 1920. Den spändes upp på väggarna som fond. Totalt innehöll utställningen 253 målningar, teckningar och etsningar samt 36 skulpturer. Anordnare och föreståndare för konstutställningen var konstnären Anton Genberg.

På vykortet syns delar av stadsparken och domkyrkan. I den stora byggnaden till höger finns i bottenvåningen Elektriska Aktiebolaget Fram och Luleå Begrafningsbyrå. I de övre våningarna hade Centralhotellet sina rum. Byggnaden finns fortfarande kvar, men 1936 förstördes den delvis av en brand. I nästa byggnad finns Aktiebolaget Carl Brandfors Järn & Maskinaffär.

Adressat: "Herr Per Malmsten, Lund, Åre."

"Luleå 29/6 1921
Hur mår du? Vi må bra! Ljust dygnet om! Jag kom hit den 23/6 med båten ´Ragne´. Härlig resa över havet. Pappa och jag äro här mamma i Stockholm, Ruth i Enköping. Hälsningar från Bertil.
Skriv! Adressen: Konstutställningen Luleå."

- 14 oktober 2006 -

Flygfotografi över Luleå. En av de äldsta bilderna.
Foto: Marinens flygväsen.

Det här är en av de äldsta, eller kanske det äldsta, flygfotografiet över Luleå. Det kan senast vara fotograferat i maj 1920. I april 1920 företogs flygningar i Luleå med de engelska piloterna Kenneth Saunders, Hamilton Younell och Henderson. Men dessa övningar skedde på isen och vykortet visar ett Luleå utan is. Dessutom är kortet taget av marinens flygväsen och nämnda piloter tillhörde en privat flygbolag. Året innan hade världens första dagliga flyglinje öppnats mellan Berlin och Weimar.
Förmodligen var "farbror Oskar" anställd på fartyget s/s Matar med A.Schleg som kapten. Åtminstone är det enda fartyget som lämnade Luleå vid 16-tiden den 1 juni. Fartyget kom från Rotterdam och var destinerat till samma ort.

Adressat: "Flickan Irma Karlsson, Katarina Bangata 33 III, Stockholm (Söder)"

"Luleå den 1-6-1920
Goddag lilla fästmön!
Vi kom i går in hit det var mycke is att gå igenom men nu äro vi här och i em kl.4 avgår vi till Immingham England. Många kära hälsningar till eder alla hemma från farbror Oskar."

- 7 oktober 2006 -

Vy från stadshotellet mot Norra långkajen i Norra hamn.
Foto: Okänd.

Vy från stadshotellet mot Norra långkajen i Norra hamn. I bakgrunden, till vänster, syns Gültzauudden. I detta område, med magasin och kajanläggning, har det funnits bryggor sedan stadens flyttning från Gammelstad. Och under 1700-talet fanns här Norra tullen. Vid vattnet finns numera Norrbottensteaterns byggnad, som till utseendet minner om de numera rivna hamnmagasinen som uppfördes på platsen under 1920-talet.
Adressaten Svea Röckner (1867-1939) arbetade uppenbarligen på tidningen Norrbottens-Posten i Piteå. Den hade startat sin verksamhet redan 1847, men skulle upphöra 1916. Svea skulle fylla 33 år den 5 juni och två av hennes systrar hade skickat en present till henne. Förutom systrarna Nora (1868-1932) och Valborg (1878-1942) fanns även Maria (1859-1937), gift Lundmark, och Edla (1876-1952). Sistnämnda syster drev en egen fotoateljé i Luleå under 1900-talets första decennium.
Vykortet är poststämplat i Luleå den 3 juni 1903.

Adressat: "Fröken Svea Röckner adr. Norrb. Posten"

"Kära Syster! De hjärtevarmaste lyckönskningar sändes di på din högtidsdag! Allt hjärtligt godt önskas dig. Du får endast denna vy nu - lådan kommer i morgon torsdag. Må nu så godt! Många kära hälsningar till dig och alla från dina systrar Nora och Valborg."

- 30 september 2006 -

Vy över egendomen Tuna på mjölkudden.
Foto: Okänd.

Vy över egendomen Tuna, Mjölkudden. Omkring 1901 köpte Erik Persson Lundgren (1861-1911) jordbruksfastigheten Tuna. Förutom driften av jordbruket öppnade han ett café där det serverades våfflor och i bersån anordnades ibland danser. Både Lundgren och hans fru Rosa Maria f Hansson (1875-1912) avled tidigt och lämnade nio barn efter sig. År 1914 såldes byggnaden till IOGT och marken till Luleå stad. Under första världskriget arrenderade Luleå stad ut marken i små lotter för potatisodling. IOGT fortsatte med danser och anordnade möten. Men till slut fanns inget behov av byggnaden och den brändes ned 1966. Numera finns här Tunaskolan.

Adressat: "Högädla Fru Doktorinnan Sigrid Rudelius Åtvidaberg"

"Den 6/8 1902
Mottag mina hjärtliga gratulationer på födelsedagen och tillåt mig höja ett lefve för Lillil. Ja lefve hon! Hurra, hurra, hurra, h-u-r-r-a!! Jag o S. skola nu gå till militäröfningarne, som hvarje dag räcka 3 timmar förutom 3 timmar läsning om dagarne. 3 gå. var jag på militärisk utmarsh till ofvanligande ställe. Hjärtliga hälsningar till morbror!"

- 23 september 2006 -

Rakt fram den så kallad Frejakranen. Till vänster om kranarmen syns SJs betjäningshus på nuvarande malmudden med skurholmsfjärden i bakgrunden.
Foto: Bardach Foto.

Rakt fram en malmlastningskran som kallades Frejakranen. Den uppfördes 1901 och fick sitt namn efter bolaget som ägde kranen - Bergverksaktiebolaget Freja. Kranen hade en 110 meter lång arm och var 39 meter hög. Den övergick i LKAB:s ägo och revs under 1960-talet. Till vänster om kranarmen syns SJ:s betjäningshus på nuvarande Malmudden med Skurholmfjärden i bakgrunden. De uppfördes i början av 1920-talet och när uppbyggnaden av Malmudden påbörjades 1947 var de i vägen och fick flyttas. För hand och med hästspel flyttades byggnaderna närmare Svartöstaden. Det var t o m så att lägenheterna fick vara fullt möblerade och eftersom flytten gick långsamt fungerade även vatten och el under resan.

Adressat: "Gerhard Anjou, Dalham, Sundborg, Dalarna"

"Luleå d. 16/9-1910
Vi äro här i dag, ha nyss kommit hit. Det är vackert väder, men litet blåsigt. Skola nu ut och se på staden.
Hälsn. Pappa, Frede och Putte. Din Mamma"

- 16 september 2006 -

Riksbankshuset i korsningen Storgatan - Kyrkogatan.
Foto: Okänd.

Riksbankshuset i korsningen Storgatan - Kyrkogatan. Från början hade huset en skär ton men inför stadens 300-årsjubileum 1921 målades byggnaden vit. När huset invigdes 1902 hade Riksbanken redan haft verksamhet i Luleå sedan 30 år tillbaka. Från 1877 och till den nya byggnaden invigdes hade riksbanken kontor i korsningen Storgatan - Rådstugatan. Denna fastighet övergick i maj 1905 i Luleå Sparbanks ägo. Detta hus revs 1949 för att ge plats åt modernare boklokaler. I byggnaden på vykortet fanns under 1920-talet både telegraf och post (till och med 1925) och riksbanksdirektören hade sin tjänstebostad i bankbyggnaden.

Adressat: "Kand. Gustaf Dahl, Vrigstad"

"Luleå d. 24/6 1916
I går träffade jag en Ringius i Piteå som var om möjligt mindre än den andra men med samma röst - Hej! Einar"

- 9 september 2006 -

Vy mot Södra hamn och hamnpiren. Till vänster om piren ligger hjulångaren Haparanda.
Foto: Okänd.

Vy mot Södra hamn och hamnpiren. Södra hamn kan räkna sitt födelseår från 1901 då hamnspåret började byggas. År 1904 var hamnpiren, hamnspåret och långkajen byggda och 1905 stod lyftkranen på plats. Två år senare byggdes varuskjul på piren. Allt detta innebar en gradvis förflyttning av godstrafiken från den norra till den södra hamnen. Härifrån kunde luleborna åka med passagerarbåt till Stockholm fram till i början av 1950-talet.
T v om piren ligger hjulångaren Haparanda, byggd 1894 vid Bergsunds mekaniska verkstad i Stockholm. Hon såldes till Finland 1936, men hamnade sedermera åter i stockholmstrakten. Haparanda var troligen Sveriges sista hjulångare i trafik.

Adressat: "Fröken Blända Öberg, Södergatan 14, Helsingborg"

"Luleå den 20/6 1923
Kära Blända jag har sjungit en glader sjöman för Far.
Stina"

- 2 september 2006 -

Vy från Västra skolan mot landshövdingens residens vid Residensgatan.
Foto: Okänd.

Kortet är skickat från Berta Charlotta Öman (f 1858) till sin dotter Amalia Fredrika Elisabet (f 1891). Den förstnämnda var gift med Nils Gustaf Ringstrand (1863-1935) som vid denna tidpunkt var chef för Mo och Domsjö aktiebolag. År 1916 räknades han som den främsta kännaren av norrländska skogsförhållanden.
Vykortet föreställer landshövdingens residens vid Residensgatan och är taget från Västra skolan. I år fyller Luleå 150 år som residensstad - den 25 juni togs tjänstelokalerna i bruk. Nämnda N G Ringstrand kom att åren 1920-21 och 1923 att vara tillförordnad landshövding i Norrbotten. Men hade även samma befattning i Västerbotten åren 1918-1919, 1923-1931.
Vykortet är inte daterat men poststämplat i Luleå den 25 juli 1903.

Adressat: "Lisa Ringstrand, Umeå"

"Vi ha´ mycket trefligt här, äro tillsammans med Tillys från Sk-å [Skellefteå]. Vackert väder. Fundera på att fara med ångbåt hem. Helsningar till er alla. Din mammis"

- 26 augusti 2006 -

Vy över övre bangården på Svartön från viadukt nummer 2.
Foto: Okänd.

Vy över övre bangården på Svartön från viadukt nr 2. Till vänster syns maskinhuset till Elevatorn som låg vid vattnet. Elevatorn var första malmlastningsanordningen och byggd under åren 1887-1888. Anordningen bestod av en hydraulisk hiss som tog två järnvägsvagnar i taget upp till själva lastbryggan, varifrån malmen tömdes direkt i fartygens lastrum. Bortom maskinhuset skymtar LKAB:s kontorsbyggnad.
I förgrunden syns en av nämnda firmas skopkranar. Denna av märket Bucyrus och tillverkad i USA. Den drevs med ånga från en maskin som var placerad under kranen och förflyttades på utlagd räls. Här lastar den malm från malmupplagen.

Adressat: "Herr Thure Stanley, Köpmangatan 9, Stockholm"

"Luleå den 11-1-15
Här sjunger nordens fåglar så örsnibbarna blir röda och den bild som visas på framsidan som på järnvägsspråk kallas Jäfel-ön. Där är det inte gått att vara många. H. vår Erik"

- 23 juni 2006 -

Vy från Västra skolan mot landshövdingens residens vid Residensgatan.
Foto: Okänd.

Kortet är skickat från Berta Charlotta Öman (f 1858) till sin dotter Amalia Fredrika Elisabet (f 1891). Den förstnämnda var gift med Nils Gustaf Ringstrand (1863-1935) som vid denna tidpunkt var chef för Mo och Domsjö aktiebolag. År 1916 räknades han som den främsta kännaren av norrländska skogsförhållanden.
Vykortet föreställer landshövdingens residens vid Residensgatan och är taget från Västra skolan. I år fyller Luleå 150 år som residensstad - den 25 juni togs tjänstelokalerna i bruk. Nämnda N G Ringstrand kom att åren 1920-21 och 1923 att vara tillförordnad landshövding i Norrbotten. Men hade även samma befattning i Västerbotten åren 1918-1919, 1923-1931.
Vykortet är inte daterat men poststämplat i Luleå den 25 juli 1903.

Adressat: "Lisa Ringstrand, Umeå"

"Vi ha´ mycket trefligt här, äro tillsammans med Tillys från Sk-å [Skellefteå]. Vackert väder. Fundera på att fara med ångbåt hem. Helsningar till er alla. Din mammis"

- 17 juni 2006 -

Vy över övre bangården på Svartön från viadukt nummer 2.
Foto: okänd

Vy över övre bangården på Svartön från viadukt nr 2. Till vänster syns maskinhuset till Elevatorn som låg vid vattnet. Elevatorn var första malmlastningsanordningen och byggd under åren 1887-1888. Anordningen bestod av en hydraulisk hiss som tog två järnvägsvagnar i taget upp till själva lastbryggan, varifrån malmen tömdes direkt i fartygens lastrum. Bortom maskinhuset skymtar LKAB:s kontorsbyggnad.
I förgrunden syns en av nämnda firmas skopkranar. Denna av märket Bucyrus och tillverkad i USA. Den drevs med ånga från en maskin som var placerad under kranen och förflyttades på utlagd räls. Här lastar den malm från malmupplagen.
Foto: Okänd.

Adressat: "Herr Thure Stanley, Köpmangatan 9, Stockholm"

"Luleå den 11-1-15
Här sjunger nordens fåglar så örsnibbarna blir röda och den bild som visas på framsidan som på järnvägsspråk kallas Jäfel-ön. Där är det inte gått att vara många. H. vår Erik"

- 10 juni 2006 -

Storgatan vid korsningen kyrkogatan. Till höger syns delar av K G Åkerlunds Eftr.
Foto: Okänd.

Storgatan vid korsningen Kyrkogatan. Till höger syns delar av K G Åkerlunds Eftr. Våren 1886 kom makarna Karl Gustaf och Karolina Josefina Åkerlund till Luleå och startade en affär. Hustrun avled redan 1891 och Karl Gustaf flyttade med barnen till södra Sverige året efter. Affärsrörelsen såldes till Carl Ludvig och Isak Wilhelm Thurfjell. Den sistnämnde hade sedan november 1891 arbetat hos Åkerlunds som handelsbiträde. Karl Gustaf var engagerad i religiös verksamhet och hade studerat vid Betelseminariet åren 1879-1883. Han återkom till Luleå och var predikant här under åren 1909-1912.
År 1953 köps K G Åkerlunds Eftr av Lindgrens Manufaktur och Herrkonfektion. Fastigheten rivs sommaren 1975 för att lämna plats åt SAS-hotellet, numera Quality Hotel.

Adressat: "Gymnastikdirektör Fröken E.Welander, Skillingaryd"

"Luleå 4/8 13
Kära, snälla fröken! Så lyckat kortet blev och så vänligt av Er att sända mig det till en kär erinran om Er! Signe Laursen är ännu hos mig och vore ´gyselig glad´ säger hon, om hon kunde fåt ett exemplar, då givarinnan så helt tog hennes hjärta. Här ha vi levt i tropisk värme och mojat oss värre. Från Ebba Schultz lika lite som från herr Nyberg har jag hört något. De måtte ingått ett tystnadsförbund. Tillgivnast E"

- 3 juni 2006 -

Korsningen Trädgårdsgatan - Skeppsbrogatan. Till vänster syns Lignellska stenhuset.
Foto: okänd.

Till vänster Lignellska stenhuset i korsningen Trädgårdsgatan - Skeppsbrogatan. Byggnaden uppfördes 1899-1900 av Anders Lignell (1852-1901). Han var redaktör vid Norrbottens-Kuriren åren 1884-1897 och sedermera vid Luleposten och Gellivarebladet, alla utgivna i Luleå. Här finns numera ett äldreboende.
Efterföljande stenhus uppfördes samma år som Lignellska, men av Byggnadsaktiebolaget Luleå. I senare tid kallades nämnda byggnader för Jägarhusen, eftersom skogsbolag hade sina kontor här. Bland annat hade Svenska Cellulosa AB sitt förvaltningskontor i Lignellska huset.
Till höger skymtar delar av läroverkets gymnastikbyggnad i hörnet Skeppsbrogatan - Tullgatan. Byggnaden uppfördes 1888 och revs sommaren 1945.
Adressaten var född 1887 i Sundsvall och dotter till handlanden Carl Jacobson i nämnda stad. Vykortet är inte daterat av "Figge", men poststämplat i Luleå den 10 oktober 1903.

Adressat: "Fröken Lisa Jacobson, bostad Herr Carl Jacobson Sundsvall""

"Helsning från farbror Figge."

- 27 maj 2006 -

Vy från Norra hamn mot stadshotellet. Fotograf: Handlarbiträde Ruben Dürango.
Foto: Handlarbiträde Ruben Dürango.

Det här motivet är inte taget av stadens etablerade fotografer. I stället har amatörfotografen Ruben Dürango stått i Norra hamn och riktat kameran mot stadshotellet. Kortet har tydligen intresserat en vykortsförsäljare och givits ut av Marie Åhrströms förlag i Luleå. Tyvärr anges inte fotografen på vykortet, men tack vare Helmer Widlunds samlade av fotografier återfinns både negativ och information om fotografen i stadsarkivets samlingar.
Till höger syns Bankaktiebolaget Stockholm Öfre Norrlands byggnad i hörnet Rådstugatan - Storgatan. Byggnaden som uppfördes omkring 1903 ritades av riksdagshusets arkitekt Aron Johansson. Av samtiden ansågs huset inte harmoniera med stadshotellet. Det är numera i Luleå kommuns ägo och ombyggt till bostäder.
Foto: Handlarbiträde Ruben Dürango.

Adressat: "Fröken Gertrud Andrén, Stockholm, Ångf Ägir, Kungshamn"

"Luleå d. 27.8.09.
Kära lilla Gertrud! Will nu sända en helsning härifrån - Här är mycket trefligt må lilla Gert tro - Här finns mycket vacker skog som jag tror lilla Gert skulle tycka bra om - Jag hör af Mammas bref att lill Gert har varit hos dkt. Hoppas nu att Gert blir rigtigt kry - Helsa så hjertligt till Mamma och tack för brefvet - Mycket glad blef jag åt det och likaså för kortet öfver små töserna - Jag tycker ni se så rara ut - Har ni er lilla stuga kvar på backen? När jag kommer till Sthlm då ha ni flyttat från landet, men ej tror jag att lill Gert o lill Ingrid längta till staden - eller hur? Tant Ellen längtar just ej heller till Sthlm för här så skönt, men jag får nog lof att resa snart - Nu farväl lill Gert. Helsa så hjertligt till lill Ingrid Pappa o Mamma - Äfven till Anna - Mest ändock lilla Gert sjelf helsar Tante Ellen. Tack för Gert viftade åt mig då jag reste. Jag så Gert så väl. Är det roligt fara i motorbåt? Jag är mycket ute o seglar - det är roligt."

- 20 maj  2006 -

Vy från Erikssonska stenhuset i hörnet Nygatan - Köpmangatan mot Östra skolan.
Foto: Okänd.

Vy från Erikssonska stenhuset i hörnet Nygatan - Köpmangatan, mot Östra skolan. Det är vanligare att denna vy är fotograferad från kyrktornet. Längst till höger syns det hus som sedermera skulle inrymma Lindqvist Konditori ("Linkan") i hörnet Storgatan - Smedjegatan. Men det gamla trähuset ansågs otidsenligt och revs 1937 och det hus, som fortfarande finns kvar, uppfördes. Eftersom Storgatan var smal vid detta avsnitt kunde det nya huset uppföras bakom det gamla, vilket medförde att konditor Lindqvist kunde ha verksamheten igång under byggnationerna. Efter stadsbranden 1887 ville stadens styrande bredda Storgatan för att minska eldens spridning vid eventuell eldsvåda. Men först under 1950-talet revs de sista husen och gatan kunde få sin nuvarande storlek.

Adressat: "Fröken Gertrud Andrén, Stockholm, Ångf Ägir, Kungshamn"

"Luleå d 2/8 09
Kära lilla Gertrud! En hjertlig helsning sändes lilla Gertrud o Ingrid - Äfven till Pappa o Mamma - Helsa Mamma att jag skall snart skrifva bref till henne. Jag är nog litet bättre fastän mycket trött - Här är det vacker skog o härlig luft. Många helsningar från Tante Ellen."

- 13 maj 2006 -

Norra hamnens långkaj med en av ångbåtarna som gick efter norrbottenskusten i början på 1900-talet.
Foto: Okänd.
 
Vid Norra hamnens långkaj syns en av flera ångbåtar som gick efter norrbottenskusten i början av 1900-talet. Av aktern framgår att denna okända ångbåt hade destinationen Piteå - Haparanda. Häst, båt och järnväg var de kommunikationer som stod till buds, med den begränsningen att båttrafiken upphörde när isen lagt sig. Det innebar att det var lugnt i hamnarna från mitten av november till mitten av maj. Först 1907 tillkom bilen, då järnhandlaren Carl Brandfors i Luleå köpte sin första bil. När vykortet skrevs fanns det tre bilägare - samtliga i Luleå. Men skulle det dröja ytterligare några år innan någon började bedriva reguljär trafik med bil.
 
Adressat: "Gjuteriegare J.N.Malmros, Södra Förstadsgatan 86, Malmö"
 
"Luleå 25/6-10
Nu är jag här. Vi kom in i går e.m. kl.5. August hade varit här hela torsdagen för att passa på, men så sa dig att vi inte kan förrän söndag eller måndag ock så reste han hem igen. Men Axel är här med familj. Han har varit sjuk igen. Di kom ned ock tog hand om mig när di såg båten jag bor ombord ännu. Vi skall telefonera till dig, det har Axel lofvat, kanske han kan komma ner igen. Axel ock jag har har varit vid Svartö i dag der de lastar jernmalm. Vi tänker gå ock äta middag nu. Helsningar Anika. Hjertliga helsningar till farbror från Axel med familj."
 
Norra hamnens långkaj med en av ångbåtarna som gick efter norrbottenskusten i början på 1900-talet.

- 6 maj 2006 -

Vy från kyrktornet västerut mot älven, till höger syns Bergströmska huset vid Rådhustorget. Omkring 1910-talet. Fotograf: J E Nahlin.
Foto: Fotograf J E Nahlin.
 
Fotografen har under 1910-talet stått i kyrktornet och fotograferat västerut mot älven. Till höger syns Bergströmska huset vid Rådhustorget. I förgrunden mot älven, från vänster, skymtar Luleå bryggeri, länsfängelset, länsstyrelsen och residenset.
Avsändaren reste med ångfartyget Njord från Stockholm till Luleå, en resa som tog fem dagar. Fartyget hade det passande namnet Njord, som, enligt nordisk mytologi, var havets och rikedomens gud.  Vid tidpunkten för resan var Njord ett 67 år gammalt fartyg, byggd 1854-55 i Norrköping. Han sattes in på traden Stockholm - Haparanda och gick på Luleå fram till 1926. Under åren 1910-1943 var Njord i Sveabolagets ägo. År 1950 gjordes den sista resan med passagerarfartyg som upprätthöll linjetrafik på Luleå.
 
Adressat: "Fru Lisa Borin, Långholmsg 13 III, Stockholm"
 
"Luleå den 25/9 1922
Vi äro nu lyckligt och väl framkomna. Gick från Sthlm kl. 3. Passerat flera platser. Har nog havt rätt så svår sjögång. I dag kommo vi fram till Luleå kl. 11 f.m. Här är en gudomlig luft. Jag tror säkert allt blir gott o bra här. Lille Bengt sov o var mycket rar på resan. Jag tvättade åt honom. Han fick vila. Själv åt jag. Tänk att resa i 5 dar. Hjärtliga hälsningar Elsa."

- 29 april 2006 -

Vy från stadshotellet mot Södra hamn.
Foto: Okänd.
 
Vy från stadshotellet mot Södra hamn. De flesta byggnader finns kvar idag. Till höger syns den byggnad som uppföres i slutet av 1800-talet i hörnet Kyrkogatan - Rådhustorget. Vid 1900-talets början fanns här Hotell Wibell, sedermera Centralhotellet. Den brandhärjades 1936, men renoverades. Huset står kvar men idag återstår ingenting av den utsirade exteriören. Stadsparken har från detta fotografiska ögonblick bredd ut sig i tre väderstreck, bl a har Kyrkogatan blivit smalare och Rådhustorget har försvunnit. Om det inte varit för stadsbranden 1887, som härjade diagonalt över vykortet från höger till vänster, hade vi förmodligen inte haft den vackra stadsparken.
 
Adressat: "Fröken Sofia Nyberg, Kolonivägen 50, Enskede, Stockholm"
 
"Luleå 20.8.12.
Får härmed sända en hälsning från L-å och på samma gång omtala att jag nu kommer att stanna här, troligen för alltid.
Glöm således ej att jag är här, hoppas att du skriver. F.Bn."
 
Vy från stadshotellet mot Södra hamn.

- 22 april 2006 -

Vy från Svartöberget mot Gråsjälfjärden och Luleå. På redden ligger fartyg och väntar på att lasta malm.
Foto: Okänd.
 
Vy från Svartöberget mot Gråsjälfjärden och Luleå. På redden ligger fartyg och väntar på att lasta malm.
Avsändaren var stationerad på en torpedbåt som tillsammans med andra flottfartyg besökte Luleå under hösten 1909. I slutet av augusti fridlyser landshövdingen hamnpiren och omkring liggande hamnområde - där skulle flottans fartyg lägga till - med ett vite på 250 kronor. Enligt Statistiska Centralbyråns prislathund motsvarar denna summa drygt 8 000 kr idag. Den 1 september meddelar Norrbottens-Kuriren att delar av kustflottan är på väg till Luleå. I liggaren från Tjuvholmssundet signalstation, som registrerade inkommande och utgående fartyg, framgår att fyra jagare, åtta torpedbåtar samt torpedkryssarna Psilander och Claes Uggla gästade staden. De två sistnämnda var systerfartyg och byggda vid Bergsunds Mekaniska Verkstads AB år 1900. Det blev dock ett kort besök och redan den 2 september passerade fartygen Tjuvholmssundet på väg till andra destinationer.
 
Adressat: "Fru Agnes Lilliehöök, Stockholm, Karlavägen 7."
 
"Luleå 31.8.09
Skola ha torpedskjutningar i dag utanför Luleå, ligga ute i skärgården i natt och gå till Salmis (Haparanda) i morgon, Gustaf."

- 15 april 2006 -

Del av Köpmangatan bland annat syns tornhuset där affären Tekniska artiklar Ripan låg.
Foto: Okänd.
 
Under åren omkring 1900 var denna del av Köpmangatan en affärsgata. I huset längst till vänster (tornhuset) fanns "Tekniska artiklar Ripan" och fastigheten kom att kallas Ripan under en period. I nästa hus fanns "Walter & Forssbergs Diversehandel", startat hösten 1898, och på övervåningen N O Lundströms kontor. Nästa hus ägdes under 1890-talet av järnhandlare Carl Brandfors (1859-1903). Under åren 1892-1903 satt han i stadsfullmäktige, var engagerad i olika företag samt ägde flera fastigheter i staden. I hörnhuset fanns F Dürangos klädesaffär, sedermera kallat Aurénska huset och rivet 1961.
Vid korsningen Nygatan ligger det s k Erikssonska stenhuset som uppfördes åren 1892-93 av byggmästaren O Eriksson efter ritningar av arkitekt E Hjelm från Sundsvall. En trappa upp fanns "Dübecks pensionat" som drevs av fru M Dübeck.
Adressatens fullständiga namn var Carl Johan William Hellström (1880-1942) och han var 1:e konstapel vid Kungliga Norrlands artilleriregemente år 1900. När vykortet skickades var han s k gränsridare, det vill säga tulltjänsteman. År 1908 fanns 141 gränsridare i Sverige, hälften av dessa var placerade vid gränsen mot Finland.
 
Adressat: "Gränsridaren Herr Carl Hellström Wojakala, Haparanda"
 
"Luleå d.13/3 03
Om du ej har alt för brådt, kan du väl med några ord höra utaf dig. Mamma har blifvit något bättre du har väl fått hennes kort. Jag är fortfarande borta. En kär hälsning från syster Beda. Mamma helsar. Tack för kortet! Hjärtliga hällsningar! Axel"

- 8 april 2006 -

Luleå lassarett några år efter invigningen i december 1902. Fotograf: Henny Tegström.
Foto: Fotograf Henny Tegström, Luleå.
 
Rakt fram syns Luleå lasarett några år efter invigningen i december 1902. Lasarettet ritades av Axel Kumlien (1833-1913) och kritiserades för att framsidan var in mot gården. Byggnaden till vänster, den s k Eurénska gården, fungerade som lasarett under åren 1877-1902 och användes sedermera som epidemisjukhus. Under åren 1907-1930 var Ernst Feltström lasarettsläkare och i hans eftermäle stod bl a "Hans arbetstid var obegränsad. Ofta stod han vid operationsbordet hela dagen och patienter tillfördes lasarettet alla delar av dygnet".
 
Adressat: "Fröken Svea Borg Ateneum, Stockholm"
 
"Luleå d 28.3.10
Kära Svea! Varmt tack för br.! Det var roligt få det. Jag går som elev vid lasarettet här nu. Seminarietankarna har jag slagit ur hågen. 4 mina systrar gå här i läroverket. Jag hoppas sedan kunna komma in vid Sabbatsberg eller möjt. Sofiahemmet. Jag arbetar fr före ½ 7 - ½ 9 eller längre, med blott en timmes ledighet."

- 1 april 2006 -

Vy från kyrkan mot Gültzauudden. Fotograf: C G Blomqvist.
Foto: Fotograf C G Blomqvist, Luleå.
 
Vy från kyrkan mot Gültzauudden eller som det står på vykortet "Parti af vestra stadsdelen". Med undantag av läroverksbyggnaden och Röcknerska huset (vid krysset) är husen närmast i bild rivna. På "udden" finns dock flera äldre hus kvar.
Adressaten fröken Valborg Röckner (1878-1942) var syster till Edla Röckner (1876-1952), som under sommaren 1900 öppnade egen fotoateljé vid Storgatan. De båda var döttrar till färgaren Johan Oskar Röckner (1831-1899).
Det här är ett av de tidigaste vykorten från Luleå. Det fanns endast utrymme för adress på motsatta sidan. Följaktligen blev skrivaren ofta tvungen att använda allt ledigt utrymme på motivsidan, något som tydligt syns i detta fall.
 
Adressat: "Fröken Valborg Röckner, Prestköp"
 
"Gissa i Luleå 10/8 1900
Vid X är ditt hem, der är nu Kapten Forsbergs son Nils från Söderhamn din slägtning kusiner till Andrea o Althea dem mår all godt helsar dig mycket. Han reser på ett par dagar till Hull England med Kapten Törnblom som nu för Thor i stället för Oceanie der Rolf var. Kommer blott att medfölja en resa. Varit i England i 1 ½ år en rar gosse må du tro. Alla de dina helsar dig mycket mår så bra. Nils beder om sin helsning! Må godt din tillgifna."

- 27 mars 2006 -

Luleå Bryggeri fotograferat från älven.
Foto: Okänd
 
Luleå Bryggeri fotograferat från älven. Byggnaden började uppföras 1899 av Luleå Bryggeriaktiebolag efter ritningar av arkitekt N Känander från Sundsvall. Tre år senare var anläggningen klar. Disponent och ensam firmatecknare var Gustaf Georgi Georgii. Han var även ägare till Centralbryggeriet i Sundsvall. Efter nedläggningen i slutet av 1980-talet finns delar av byggnaden kvar, dock i förändrat skick.
 
Adressat: "Herr Kandidat W.Stenholm, Öfre Svartlå"
 
"Luleå d. 3/7 06.
Tack ska du ha för brefkortet! Hyggligt af dej att du skref! Rysligt hva´ du var osynlig medan du va i stan nog tänkte jag åtminstone att du skulle komma in. Du kan inte tro så förtjusande trefligt det är här i stan´ i allmänhet. Hälsn. från oss alla Beda"

- 18 mars 2006 -

Storgatan mot residenset. Till vänster syns Knut Fredrikssons affär.
Foto: Okänd

Storgatan mot residenset. Mellan trähuset till höger och det med putsat fasad går Nygatan tvärs över Storgatan. På vänster sida skymtar affärstexten: Knut Fredriksson. Han öppnade denna affär 1894 men gick fem år senare i konkurs och flyttade till Stockholm. Motivet är m a o taget tidigast 1894 och senast 1901.
Avsändaren anger en grundstötning i Tjuvholmssundet. I liggaren för Tjuvholmssundets signalstation och notis i Norrbottens-Kuriren framgår att malmångaren "Vesterland" gick genom sundet den 30 augusti klockan 10.45. I lasten fanns 6 400 ton malm. P g a strejkande styrning och drift på stenbotten fick hon skador, men reparerades av Victoria-bolaget. Kapten ombord på "Vesterland" var J Christiansson och lasten skulle till Rotterdam, Holland.
På vykortet har mottagaren med blyerts skrivit: "ank d 9. Kl. 9 f.m". Det innebär att kortet anlänt till Vänersborg, vid södra delen av Vänern, på högst fyra dagar. Dessutom är det utdelat på morgonen. Kanske herr Beckeman tyckte det var en prestation värd att notera.
 
Adressat: "Herr W.C.Beckeman, Wänersborg"
 
"Luleå den 5-9-09
Vid utgående från Luleå för en vecka sedan stötte på grund i Tjufholmssundet och äro klara att afgå imorgon förmiddag igen. Hjärtl. Hälsn. Knut"

- 11 mars 2006 -

Vy mot Ebeneser och på vänster om det huset syns Fritz Olssons Urmakeri & Guldsmedsaffär.
Foto: Okänd

Vy mot det år 1906 invigda Ebeneser efter Storgatan. Till vänster om Ebeneser syns "Fritz Olssons Urmakeri & Guldsmedsaffär" och bortom denna byggnad brandstationens slangtorn. Adressaten och kortskrivaren var systrar med efternamnet Mörtsell. Deras far var kapellpredikant i Malå, Västerbotten, och född i Mörttjärn, därav namnet. Hildur Mörtsell (1871-1958) utbildade sig till folkskollärare och arbetade ett tag i Luleå stad men flyttade sedermera till Uppsala.
 
Adressat: "Fröken Hanna Mörtsell, Stensele"
 
"Luleå den 26/11 08
Kära Syster! Innerligt tack för det brev och brevkortet i går. Du ser, jag är omöjlig i fråga om brevskrivning, men det går ej få tid därtill. Från och med i går och t.o.m. söndag ha vi nykterhetskurser här i Luleå, så vi ha ledigt från skolorna. Jag sitter just på byrån och skriver. Vi ha många framstående föreläsare här och mycket trevligt. Jag ska väl försöka åstadkomma ett brev snart. Tusende hälsningar! Syster Hildur"

- 4 mars 2006 -

Del av Storgatan där den korsas av Trädgårdsgatan. Fotograf: Henny Tegström.
Foto: Fotograf Henny Tegström, Luleå.

Det är samma adressat som föregående lördag men annan avsändare, kanske det är maken till Sigrid som var föregående vykortskrivare. Här syns Storgatan där den korsas av Trädgårdsgatan. Bortom de snötyngda träden döljer sig landshövdingens bostad. Vykortet visar hur svårt det kunde vara att förmedla en vacker vinterdag med sol och gnistrande snö med dåtidens tryckteknik.
 
Adressat: "Fru Mathilda Arvidsson Carlsborg, Mariefred"
 
"13.7.17
Ursäkta vinterbilden denna årstid, men finner ingen annan af detta trädpark. Många gator prydas af björkalleer, så staden är mkt anslående, omgifven af vatten som den är. Vackra strandpromenader o skog ingen brist på. Jag föredrar vistas här mot landet. Hemmet ovanligt fint o vackert. Sigrid har stor förmåga att ordna alt på bästa vis, lugnt o stilla. Förtjusande väder o dito solnedgång, fullt dagsljus dygnet om. H I hälsningar"

- 25 februari 2006 -

Utsikt mot stadshotellet
Foto: Okänd

Utsikt mot stadshotellet som ritades av stadsarkitekten K A Smith och invigdes hösten 1903. På kortet har avsändaren markerat stadshotellet och tillfogat texten "Här bo vi 3 tr. härlig utsigt." Kanske maken var anställd vid stadshotellet eftersom personalbostäderna fanns på vindsvåningen.

Adressat: "Fru Mathilda Arvidsson, Mariefred"

"Luleå 10 jan. 1915.
Käraste Moster,
Nu fast sent omsider får jag på de allra hjärtligaste tacka så mycket för det utmärkt trefliga täcket som tar sig så bra ut. Vi börja nu komma i ordning & få det alldeles förtjusande, rymlig & bekväm våning (varmt & skönt). Ute är det nu -17 gr. Känns ej så fasligt, tycker jag. Hjärtligaste hälsningar från både Sven & Mosters tillgifna Sigrid"

Senast publicerad av: Kerstin Öqvist
Luleå kommun, 971 85 Luleå, växel 0920-45 30 00 | webbredaktionen@lulea.se
fredag 10 september 2010
 
Kontaktuppgifter
  • Luleå kommun
  • Stadsarkivet
  • Rådstugatan 11
  • 971 85 Luleå
  • Besöksadress:Stadshuset
  • Expedition: 0920-45 52 47
  • Fax: 0920-45 44 14
  • E-post till stadsarkivet
  • Öppettider:
  • Måndag - fredag 9-16
  • Lunch 12-13

Språkhjälp

Har du svårt att förstå vissa ord på webbplatsen eller vill du få det översatt till annat språk? Markera ordet och välj språk.
Hjälp



Supported by © IT Key Solutions (patent pending)